Sept 2013. Mer om tankmätare.

Jag hade problem med tankmätaren i samband med tankbytet men det löste sig efter lite handpåläggning. Men när problemen fanns sökte jag runt på nätet för att förstå mer av funktionen. Att givaren är ett variabelt motstånd hade jag förstått, men hur hängde allt ihop?

Så här är det. Tankmätaren fungerar som en voltmeter, den mäter alltså spänning. Tankmätaren består i princip av två motstånd. Tankgivaren i tanken är parallellkopplat till ett av dessa motstånd, vilket gör det variabelt. Spänning lägger sig proportionellt över motstånd. Dvs om 12V lägger sig över två seriekopplade 6 Ohms-motstånd så kommer det ligga 6V över båda. 6+6=12V. Är ena motståndet 3 och det andra 9 Ohm ligger istället 3 resp. 9 Volt över resp motstånd. Samma sak om motstånden istället är 300 och 900 Ohm. Summan är alltid 12 Volt.

En mätare designas för att dra så lite ström (Ampere) som möjligt men samtidigt vara driftsäker. Typiskt ligger motstånden därför på något 100-tal Ohm vilket ger strömmar på något 10-tal mA vilket är komfortabelt jämfört med vad t.ex. en startmotor kräver.

Rycker man ut givarkabeln ur bakluckan hamnar mätaren på FULL TANK. Parallellkopplingen bryts och mätarens inre motstånd styr helt och hållet. På en P1800 betyder det att mätaren slår i botten t.h, mer än full tank. Så här ser principen ut, bilden från ett 6V system men 12V funkar likadant:

gauge_11

 

I det här systemet är inre motstånden 62 och 155 ohm. 155 Ohm motståndet är parallellkopplat med tankens givare, dvs flottören som alltså gör motståndet i nedre delen av kretsen variabelt. Fler Ohm = fler volt på nedre delen av kretsen = högre utslag på tankmätaren. När en givare kopplas in börjar de 155 Ohmen variera. Motståndet i nederdelen blir aldrig mer än 155 ohm i bilden ovan, parallellkopplingen gör att det gradvis minskar. Full tank ger stort motstånd och mätaren (som alltså är en voltmeter) är kalibrerad att visa FULL då. Sen börjar motståndet i nederdelen av kretsen minska. Däri ligger förklaringen att ett P1800-mätare hamnar “bortom FULL” då givarsladden dras ut – motståndet i nederdelen når då sin högsta möjliga punkt = flest volt och fler volt än det volt-tal som mätaren är kalibrerad att visa FULL på.

Givaren i en P1800 ger enl uppgift 16-22 ohm vid tom tank och 240-260 Ohm vid full tank. När givarflottören rör sig nedåt i tanken minskar motståndet i nedre delen av kretsen och därmed volt-talet för att till slut landa på 0 där bottenläget är kalibrerat. Jag vet inte vilka inre motstånd Smiths tankmätare har men förmodligen ligger dom i samma härad som 6V-exemplet ovan.

Många mätare fladdrar. Det beror på att det variabla motståndet inne i givaren i princip är en lindad spola där flottören styr en kontaktyta som rör sig längs spolen. Spolen/kontaktytan tappar upplösning med åren i den ganska hårda miljö som inkråmet i en bensintank utgör. Min fladdrar lite men inte störande så jag tänker inte ge mig på någon rengöring eller så i närtid.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *